Vad innebär det (egentligen) att äga aktier?

Kategorier Kronorna

Du köper sannolikt aktier i hopp om att tjäna pengar på affären. Kanske är det en långsiktig investering, kanske är det kortsiktig spekulation. Men vad innebär det att vara aktieägare egentligen? Svaret är betydligt mer nyanserat än att ”tjäna pengar”.

I denna artikel filosoferar jag kring fem aspekter av att äga aktier.

1. Du äger en del av bolaget

Många glömmer bort att man faktiskt blir delägare i ett företag när man köper aktier. Köper du in dig i ett privatägt bolag känns det naturligt – du är nu en av ägarna vilket ofta är ganska så påtagligt.

Handlar du aktier på börsen däremot så känns det förstås mer anonymt. Men de där aktierna som du kanske har i exempelvis Atlas Copco, Nibe eller Investor är inte bara ”poster” i ditt investeringssparkonto. Du är faktiskt en av ägarna i dessa bolag. Ganska mäktig tanke, eller hur?

Warren Buffet är en av de legendariska investerarna som ofta upprepat detta och han själv ser det som en bidragande orsak till framgång. När du ser dig själv som delägare är det lättare att ha ett långsiktigt perspektiv, vilket brukar löna sig i investeringar.

Dessutom kan det stoppa dig från att äga aktier som egentligen inte förtjänar din uppmärksamhet. Gillar du tanken att du faktiskt är en av ägarna i ett visst bolag? Bra! Inte? Då ska kanske aktien inte ligga i din portfölj heller.

2. Rätt till utdelningar

Du har flera rättigheter som delägare i ett aktiebolag. Samma sak gäller oavsett om bolaget är börsnoterat eller privatägt.

En av dessa rättigheter är rätt till del av vinsten. Företag som går med vinst kan antingen återinvestera den eller dela ut den till ägarna. Oftast sker en kombination av dessa.

Är du delägare har du proportionerlig rätt till utdelning i förhållande till antalet aktier som du äger enligt likhetsprincipen i 4 kap. 1 § ABL.

Däremot kan utdelningen skilja sig mellan A och B aktier å ena sidan och preferensaktier å andra sidan.

3. Rösträtt på bolagsstämman

Den andra viktiga rättigheten som du har när du äger aktier är att du får vara med och rösta på bolagsstämman.

Det dagliga arbetet i företaget leds av den verkställande direktören på uppdrag av styrelsen, vilken i sin tur är ansvarig gentemot ägarna. Större frågor brukar kräva beslut av styrelsen, inte bara VD.

Som delägare har du rätt att rösta för eller emot styrelsen och de beslut som styrelsen lägger fram på bolagets årsstämma och på eventuell extrainsatt bolagsstämma.

Exempel på vad du som aktieägare kan få vara med och bestämma kring:

  • Hur vinsten ska disponeras (förslag på utdelning)
  • Hur företaget ska göra med eventuell förlust
  • Fastställa balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen
  • Om VD och styrelse ska få ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret
  • Vilka som ska vara i styrelsen det kommande året
  • Beslut kring revisor

De flesta småsparare har självklart mycket begränsad makt i börsnoterade bolag, men tillsammans med andra delägare kan din röst ändå påverka bolagets framtid.

4. Hur du ser på ditt ägande kan påverka dina beslut

Hur reagerar du när dina innehav i ett bolag ökat med 100, 500 eller kanske 1000 procent? Behåller du aktierna och hoppas på fortsatt ökning, tar du hem en del av vinsten eller säljer du allt för att säkra vinsten?

Många gör misstaget att sälja för tidigt. De bästa aktierna är kanske de som du aldrig behöver sälja. Att se sig själv som ägare kan hjälpa dig att inte sälja för tidigt.

Om aktierna istället minskar i värde har du egentligen tre val: Kliva av och undvika mer förlust, sitta stilla i båten eller snitta ner dig genom att öka innehaven. Gör du bedömningen att det är ett bra bolag och du ser dig själv som delägare kan du kanske se ett kursfall som en investeringsmöjlighet. Givet att bolaget är fundamentalt sunt. Nu är ju aktierna på rea!

Hur du ser på dig själv som investerare kan bli avgörande för vad du väljer att göra i bägge fallen. Ser du dig själv som en delägare blir det ofta lättare att se bortom tillfälliga dalar och toppar och inta ett mer långsiktigt perspektiv på ditt sparande.

5. Risk att bli alltför passionerad

Det finns även en baksida av att se sig själv som delägare. Det är lätt att bli så fäst vid sina innehav att de nästan känns som goda vänner. Tar det emot att sälja en av favoritaktierna är det troligtvis dags att ta ett steg tillbaka och fundera på läget.

Att se sig själv som delägare innebär att man intar en mer ”intim” approach till sina aktier om man så vill. Men det innebär inte att sluta kritiskt granska sina innehav. Pengar som du investerat på ett håll kan inte användas för en annan investering. Det gäller att bedöma var dina pengar kan göra bäst nytta.

Detta ”förhållande” till sina aktier kan leda till överexponering i ett eller några få innehav. Det kan också leda till ”sunk cost fallacy” – en tendens att fortsätta stoppa in pengar i en dålig investering.

Denna risk är särskilt stor om du investerar i en mindre verksamhet där du kanske känner VD, styrelse och medarbetare. Kanske arbetar du själv i bolaget. I den typen av fall är det lätt att bli lite väl passionerad i sitt delägande. Detta är givetvis en betydande risk för ditt totala sparande och din ekonomi i stort.

Lösningen för ovanstående dilemman, oavsett om du investerar i börsbolag eller privata bolag, är att sätta upp allokeringsprinciper. Bestäm hur många innehav du ska äga, hur de ska fördelas mellan olika branscher och kanske även hur portföljen ska allokeras efter storlek på bolagen.

Du kan med fördel även sätta upp principer för hur du ska balansera om innehaven, exempelvis en gång per år. Plötsligt har du samtidigt svar på frågan vad du ska göra om ett av innehaven ”sticker iväg” eller sjunker i värde.

Finns inga risker med att bli delägare?

Förutom att du i värsta fall kan förlora hela din investering finns få risker med att äga aktier. Det är i princip riskfritt att vara delägare i ett bolag.

”I princip” skriver jag för det finns faktiskt exempel på när aktieägare blivit personligt ansvariga för felaktigheter i bolaget. Det är extremt ovanligt och för att det ska bli så måste du dels ha handlat för bolagets räkning, dels personligen känt till att styrelsen inte följt vad lagen säger om likvidation och konkurs.

Värt att nämna är dock likviditetsrisken. Det är inte säkert att du kan sälja dina aktier när du vill till det pris du önskar. Det gäller speciellt små bolag och i synnerhet privatägda bolag. Din risk är då att du inte kan få loss kapital när du behöver det (till exempel för en annan investering), alternativt att du tvingas sälja till underpris.

Friskrivning: StockBlogs ger inga investeringsråd. Allt det som står i denna artikel är våra egna åsikter. Du måste själv göra din analys och fatta egna beslut innan du investerar pengar.

Lämna en kommentar