Kryptovaluta är en digital eller virtuell valuta som fungerar autonomt – utan att någon centralbank, land eller organisation kontrollerar den. Men vad är kryptovalutor egentligen och hur fungerar de? Låt oss undersöka.
Vad är kryptovaluta?
En kryptovaluta är en digital valuta som använder kryptografi för att sköta utgivning och transaktioner av pengar.
Den fungerar utan centralt styre. Det behövs ingen centralbank, organisation eller företag för att den ska fungera. Istället sköts den med hjälp av ett nätverk av frivilligt anslutna datorer utan central server, ett så kallat Peer-to-Peer-nätverk.
Kryptovalutor fungerar ofta med hjälp av en så kallad blockkedja. Det är en slags offentlig digital huvudbok med ”block” som valideras och verifieras genom kryptografiska transaktioner respektive matematiska algoritmer.
Allt detta görs endast med hjälp av de inblandade datorerna. Tack vare denna teknik är kryptovalutor både säkra och fria från centralt styre.
Varför finns kryptovalutor?
Bra fråga. För att förstå varför kryptovalutor uppfanns överhuvudtaget får vi bege oss tillbaka till 1998. Då beskrev Wei Dai idén på e-postlistan Cypherpunks. Han skrev om en ny slags pengar som bygger på kryptografi för att reglera utgivning och transaktioner. Syftet var att slippa ha en central auktoritet som sköter detta.
En längtan efter självständighet, självbestämmande, integritet och säkerhet kanske kan beskrivas som anledningen bakom idén om kryptovalutor.
När uppfanns den första kryptovalutan?
Svar: 2008–2009.
Idén i Cypherpunks e-postlista blev inte bara ännu en sci-fi-dröm om framtida teknik. Tio år senare, 2008, registrerades domänen bitcoin.org och en akademisk promemoria med titeln ”Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System” publicerades. Ja du kan fortfarande läsa den här.
Författaren var Satoshi Nakamoto. Ett fiktivt namn sägs det. I dokumentet skissade han upp hur en digital valuta som inte styrs av någon organisation eller regering skulle kunna skapas.
Satoshi presenterade en lösning på hur man kan göra digitala transaktioner möjliga genom ett Peer-to-Peer-nätverk utan att behöva använda digital verifiering av tredje part för säkerheten.
Redan 2008 fanns alltså en detaljerad teknisk beskrivning av hur världens första kryptovaluta kunde komma att fungera. Kort därefter, 2009, skapades Bitcoin, som alltså blev den första kryptovalutan.
Hur fungerar kryptovaluta?
Kryptovaluta fungerar som sagt med hjälp av så kallad blockkedjeteknik. Det är en typ av digital ”kedja” av händelser.
Så fort en transaktion eller annan händelse sker läggs det till i blockkedjan, som hela tiden finns över ett nätverk av oberoende och frivilligt sammankopplade datorer. Dessa block sammanflätas enligt en förutbestämd algoritm och med hjälp av kryptografi.
Att sudda ut en transaktion eller ändra på information i kedjan är i det närmaste omöjligt. För att det ska gå måste någon i princip kontrollera en majoritet av noderna, de datorer som deltar i arbetet.
Exakt hur en kryptovaluta fungerar varierar beroende på valuta, men grundprincipen är ofta densamma. Det finns dock kryptovalutor som inte använder blockkedjeteknik som exempelvis IOTA.
Hur köper man kryptovaluta?
Men hur fungerar det i praktiken? Hur köper man?
Det finns i princip två sätt:
- Köpa ett certifikat med kryptovaluta som underliggande tillgång.
- Köpa riktiga kryptovalutor.
Köpa certifikat för kryptovaluta
Certifikat är en slags börshandlad produkt som du kan köpa hos nätmäklare som exempelvis Nordnet och Avanza. Det finns sådana för exempelvis Bitcoin och Ethereum.
Fördelen är att du kan handla direkt i ditt ISK eller din kapitalförsäkring. Du kan äga krypto i din vanliga portfölj vid sidan av aktier eller fonder. Dessutom betalar du ingen skatt på vinsten utan endast schablonskatt, precis som för övriga innehav.
Den uppenbara nackdelen är att du aldrig har några innehav i själva valutan. Det innebär i sin tur att du har en kreditrisk. Skulle utgivaren få finansiella problem kan dina innehav vara i fara.
Köpa riktig kryptovaluta
Om du köper riktig kryptovaluta äger du den. Det är ett säkrare alternativ om du vill investera på lång sikt. Du kan köpa valuta genom digitala tjänster, en crypto exchange. Exempelvis Coinbase, Safello och Trijo som kan jämföras hos CryptoRunner. Dessa är vanliga i Sverige. På global nivå är Binance, KuCoin, Gate.io, Kraken med flera populära.
Förutom att köpa valutan kan du även göra följande för att öka ditt innehav:
- Ta emot den som betalning för vara eller tjänst.
- Växla med någon i närheten.
- ”Gräva” kryptovaluta – crypto mining.
Så förvarar du kryptovaluta
När du köpt en kryptovaluta måste du förvara den också. Det finns flera sätt
- Cold wallet: En kryptoplånbok som inte är uppkopplad mot internet. Det kan vara en digital enhet eller en papperslapp (pappersplånbok).
- Hot wallet: En plånbok online, exempelvis en app eller en tjänst som Coinbase, Trijo eller Safello (ja exakt – ofta samma ställe som där du köper din valuta).
Bägge varianterna har sina fördelar och nackdelar. Allra enklast är det att ha sina pengar i en onlinetjänst. Tyvärr är risken också störst att någon obehörig kommer åt dem då. Blir din onlineplånbok hackad kan du i värsta fall förlora all din kryptovaluta.
En cold wallet är då säkrare. Den är lämplig om du har en stor mängd pengar i form av krypto och om du värdesätter din integritet. Men då måste du se till att förvara den på ett säkert ställe.
Fördelar
Det finns flera fördelar med kryptovalutor:
- Full kontroll – du och ingen annan bestämmer över dina pengar.
- Inga öppettider – kryptovaluta fungerar 24/7.
- Ingen central kontroll – inga stater, företag eller organisationer bestämmer
- Säkra transaktioner – en handlare kan inte tvinga på dig en extra avgift
- Transparens – hela kedjan går att genomskåda (men du är ändå anonym)
Nackdelar
Självklart finns även nackdelar:
- Ännu inte allmänt accepterat – det må vara en framtida valuta men alla har ännu inte Bitcoin exempelvis
- Volatilitet – värdet på de flesta kryptovalutor går upp och ner hela tiden
- Inte moget än? Kryptovaluta är ett nytt fenomen och koden utvecklas hela tiden. Kanske har vi ännu inte sett framtidens riktiga globala valuta.
Dessutom har det framförts att kryptovalutor som exempelvis Bitcoin är energikrävande. Försvararna menar att det gör även traditionella betalmetoder med sina banker, kontor och servrar. Skillnaden är att deras energiförbrukning inte är transparent.
Vilka kryptovalutor finns det?
Bitcoin var först, är störst och mest känd. Men det finns många fler valutor. Här är topp 10 just nu:
- Bitcoin
- Ethereum
- Binance Coin
- Cardano
- Tether (bunden mot dollarn)
- XRP
- Solana
- Polkadot
- USD Coin (bunden mot dollarn)
- Dogecoin
Hur många kryptovalutor finns det?
Tittar vi på Coinmarketcap.com ser vi att det i skrivande stund finns över 6500 olika kryptovalutor. Många av dem är dock mycket små. Om vi bara räknar med valutor med ett totalt värde på minst 1 miljard dollar handlar det om runt 100 stycken.
Slutord
Kryptovalutor är digitala, autonoma, transparenta och säkra.
Är det framtidens betalmetod? Det vet vi inte. De används som betalmetod på sina håll men än så länge fungerar de mest för investeringar och trading. På sikt kanske dessa valutor blir mer allmänt förekommande i det vardagliga livet. Potentialen finns.
Vad vi också vet är att de bygger på ny teknik – som regel blockkedjeteknik. Det är en lösning som använder kryptografi och algoritmer för att skapa en serie block som hänger ihop i ett P2P-nätverk. Därav namnet kryptovaluta.
Tekniken gör att två personer kan utföra en transaktion utan tredje part. Det behövs varken banker, centralbanker eller särskilda betallösningar för att Bitcoin eller andra kryptovalutor ska byta ägare. Det i sig är ganska så fascinerande, eller hur?