Hur investerar en miljardär?

Kategorier Kronorna

Kan vi lära oss något av hur världens miljardärer investerar? Bloggen Kronorna har tittat närmare på den genomsnittlige miljardärens portfölj. Aktier är bara ett av många tillgångsslag. Diversifiering och riskspridning är ledord. Hävstång används men skuldsättningen hålls under kontroll. Vi undersöker hur miljardärer placerar sina pengar.

Egna kontor med investerare

Om man har en riktigt stor portfölj att förvalta är utgångsläget minst sagt annorlunda jämfört med en småsparare. Det är en sak att förvalta hundra tusen, en miljon eller till och med tio miljoner kronor. Men hur investerar man 5 till 10 miljarder kronor?

Allt fler förmögna familjer nobbar bankernas erbjudande och skaffar sig egna team av investerare. The Economist publicerade nyligen en läsvärd artikel på ämnet som i mångt och mycket bygger på en minst lika läsvärd rapport från UBS/Campten. Antalet så kallade ”familjekontor” har ökat nästan exponentiellt de senaste 20 åren. Den tilltagande trenden i Europa, Mellanöstern och USA har fått extra draghjälp av de asiatiska marknaderna, främst Kina. I snitt förvaltar familjekontoren mellan 500 miljoner och en miljard dollar. Världens familjekontor förvaltar tillsammans värden på upp till fyra biljoner dollar. Det motsvarar cirka 6 procent av värdet på världens aktiemarknader.

Den genomsnittliga miljardärens portfölj

79 procent av aktierna är placerade på mogna marknader och 21 procent på tillväxtmarknader

Vi kan dra flera slutsatser genom att ta en titt i miljardärfamiljernas portföljer. Först och främst är portföljerna mycket diversifierade. I snitt är det bara 28 procent aktier. Miljardärerna har en förkärlek för utvecklade aktiemarknader – 79 procent av aktierna är placerade på mogna marknader och 21 procent på tillväxtmarknader. Många småsparare går all-in på aktiemarknaden för att det lönar sig i längden. De superrika gör som regel inte det. Här är det alltså inte bara diversifiering mellan olika aktier som gäller utan man diversifierar portföljen mot flera olika tillgångsslag.

En annan observation är att fastigheter är populärt. Över 18 procent av förmögenheten ligger i fastigheter. Om man har tillräckligt med kapital att investera i fastigheter är det ett bra sätt att sprida risken, skapa en hedge mot inflation och säkra ett fint kassaflöde från hyresintäkter. Det är också ett utmärkt sätt att belåna investeringen på till en låg ränta.

Den tredje största tillgången i portföljen är riktigt intressant. Nästan 22 procent av miljardärens portfölj är riskkapital. Egentligen är det inte så konstigt. Den senaste tidens högt värderade marknader har fått investerare att söka sig till alternativa investeringar. De superrika investerar både direkt i olika företag och via fonder.

Den fjärde största tillgången i de superrikas portföljer är räntepapper. Här ligger drygt 16 procent av tillgångarna. Snack om att dagens räntemiljö inte är fördelaktig för sparande i räntefonder har alltså inte bitit på miljardärerna. En orsak kan vara att räntepapper ses som en naturlig del i en välbalanserad portfölj med god riskspridning i. Dessutom sjunker ju bara räntepapper i värde initialt varje gång räntan höjs. Efter ett tag kan man istället tillgodogöra sig den högre räntan. Detta är något som många småsparare missar.

En inte obetydlig del av tillgångarna ligger i kontanter. Cirka 7 procent av de superrikas portföljer håller man som cash. Intressant nog minskar man andelen kontanter i portföljen.

 

Den genomsnittlige miljardärens portfölj.

 

Hedgefonder är inte alls så populära som man kan tro. Endast knappt 6 procent av portföljens värde ligger i hedgefonder. Intresset för hedgefonder har minskat bland miljardärerna de senaste åren till följd av klen avkastning.

Endast 0,9 procent av miljardärernas tillgångar är i form av guld

Slutligen kryddar de superrika sina portföljer med råvaror. Det är inte mycket, utan bara just en krydda. Drygt 3 procent av portföljvärdet ligger i råvaror. Jordbruksprodukter utgör den absolut största delen av miljardärernas investeringar i råvaror. Guld är mindre vanligt än vad man kan tro. Endast 0,9 procent av miljardärernas tillgångar är i form av guld.

Jämfört med året innan har miljardärerna ökat sina innehav i:

  • Räntepapper
  • Aktier
  • Riskkapitalinvesteringar
  • Fastigheter

Samtidigt har man minskat på:

  • Hedgefonder
  • Cash

Datat till rapporten samlades in under första halvan av 2018. Det blir intressant att se hur miljardärernas portföljallokering förändras som svar på den senaste tidens börsoro. Minskar man på andelen aktier eller passar man på att bygga på sina positioner?

Stor skillnad mellan olika investerare

Ett genomsnitt är ett genomsnitt. I själva verket skiljer sig miljardärfamiljernas portföljer åt ganska mycket. Enligt The Global Family Office Report 2018 från UBS/Campten bygger 45 procent av portföljerna på en strategi som balanserar värdebevarande och tillväxt. 32 procent av portföljerna har som främsta syfte att bevara förmögenheten. Slutligen är det 23 procent av portföljerna som är rena tillväxtportföljer.

De europeiska miljardärerna har en förkärlek för värdebevarande strategier.

Det är stor skillnad också mellan investerare i olika regioner. De europeiska miljardärerna har en förkärlek för värdebevarande strategier. Dubbelt så stor andel av de europeiska investerarna väljer en värdebevarande strategi jämfört med de amerikanska (38 procent jämfört med 19 procent). I Asien och på tillväxtmarknader är det en mycket liten andel av investerarna som satsar på en värdebevarande strategi. Där är det balanserade strategier eller rena tillväxtstrategier som gäller i de absolut flesta av fallen.

Intresset för aktier är ganska jämnt fördelat mellan regionerna även om intresset för aktier är starkast i USA. De europeiska investerarna är mer viktade i alternativa investeringar jämfört med de andra regionerna. För européerna väger investeringar i fastigheter tungt. Miljardärer på tillväxtmarknader utmärker sig genom att gilla räntebärande papper, råvaror och cash extra mycket.

Låg skuldsättning

Skuldsättningen ligger på 17 procent av tillgångarna. Det innebär att man för varje miljon kronor som investerats lånat 170 000 kronor. För en småsparare låter det mycket men det är faktiskt en ganska liten hävstång jämfört med andra aktörer på marknaden. Eftersom fastigheter utgör en stor del av portföljen driver det upp snittet för belåningen. Miljardärernas fastigheter är belånade till 41 procent. Man har även hård belåning på riskkapital, där 35 procent av investeringen gjorts med lånade pengar. Miljardärerna belånar sina aktier till 16 procent.

Målet är inte att slå index

Kan de superrika slå index då? Med dedikerade team som arbetar på heltid för att hitta bra investeringstillfällen vore det väl rimligt att anta. Krydda det med insiderinformation och en smula skatteplanering så tycker man att det borde vara lätt att slå index. Tydligen är det inte så. Miljardärerna som grupp har i varje fall inte slagit index de senaste två åren.

Bloggen Kronorna inser att det är meningslöst att göra en jämförelse på två år eftersom världens superrika har en mycket längre sparhorisont än så. När man förvaltar familjeförmögenheten blickar man säkert framåt både en och två generationer i tiden. Då är det inte det smartaste att försöka överprestera en galen tjurmarknad (så som den såg ut fram tills nyligen). Riskspridning och diversifiering klingar vackrare i miljardärernas öron. En något sämre avkastning än index i goda tider kompenseras med en bättre avkastning än index i sämre tider. Den värdebevarande aspekten ska inte glömmas.

Småspararens privilegium

Pengar ger makt, men stora mängder pengar kan faktiskt begränsa valmöjligheterna för en investerare. En familj som har en investeringsportfölj på flera hundra miljoner dollar kan inte investera i vad som helst. Orsaken: brist på likviditet i tillgångarna. För att det ska gå att köpa aktier till exempel måste det förstås finnas aktier till salu. För att kunna sälja måste det finnas en köpare. Många av de små- och mellanstora aktierna är relativt illikvida och det är bara en begränsad volym på den dagliga handeln. Att då kliva in en vacker dag och shoppa loss för säg 50-100 miljoner kronor går bara inte.

Diversifiering i all ära men ingen sparare, oavsett förmögenhet, vill ha en allt för spretig portfölj. Om vi antar att du har 7 miljarder att investera och vill lägga minst 1 procent av förmögenheten på varje innehav innebär det att den minsta positionen blir på 70 miljoner kronor. För den summan får man cirka 5 procent i något av de största bolagen på Small Cap-listan på Stockholmsbörsen. Eftersom det bara är en mycket liten del av aktierna som ligger ute till försäljning varje dag säger det sig självt att det blir svårt att köpa in sig i denna typ av bolag. Av samma skäl är det svårt att sälja av en position i ett bolag med låg likviditet på aktierna.

Vill man gå in i ett bolag med ett så stort kapital är man förvisad till de större listorna. Alternativt kan man förhandla om att köpa ut bolaget från börsen. Det förklarar miljardärernas förkärlek till riskkapitalinvesteringar. Genom riskkapital kan de gå in i bolag som ännu inte noterats på börsen och köpa in sig i ett tidigt skede. Efter börsnoteringen är det bara att sitta kvar tills bolaget vuxit till sig.

Småspararna har här en fördel jämfört med miljardärerna eftersom valmöjligheten är större. Småspararen har mycket större frihet att bygga upp en portfölj med småbolag och tillväxtbolag. Det är som ett smörgåsbord där vi kan plocka på oss av precis vilka läckerheter vi vill.

Vad kan vi lära oss av de superrika?

Oavsett storleken på kapitalet är det viktigt att ha en investeringsstrategi. Det är lika viktigt för småspararen som för miljardären, men många småsparare glömmer det gärna. Kanske saknar man kunskapen eller så tänker man att kapitalet inte är tillräckligt stort för att det ska vara värt att lägga tid på investeringarna. Det behöver dock inte vara svårt. Vi kan dra en hel del slutsatser av hur miljardärerna investerar. Bloggen Kronorna sammanfattar vad vi tycker en småsparare kan lära sig av de superrika:

  • Sprid på riskerna: Äg flera olika tillgångsslag (t.ex. aktier, räntepapper, fastigheter)
  • Var långsiktig: Miljardärerna har en sparhorisont på tio år eller mer.
  • Använd en förnuftig hävstång: Miljardärer använder hävstång men den är inte så stor att den medför en allt för hög risk.
  • Ha andra mål än att slå index: Riskspridning, diversifiering och möjlighet att uthärda björnmarknader är andra mål. Det kan vara kul att försöka slå index men det kanske inte alltid är bra att ha som främsta mål.
  • Balansera om portföljen: För att behålla en god riskspridning måste portföljen balanseras om med jämna mellanrum.

 

Bloggen Kronorna - logo

Lämna en kommentar