FI: Granska kreditgivning och finansiella produkter - StockBlogs.se

FI: Granska kreditgivning och finansiella produkter

Finansinspektionen varnar att ökningen av konsumtionslån kan leda till betalningsproblem framöver. I synnerhet i en lågkonjunktur. Därför föreslår man bättre rutiner för kreditprövningar.

Dessutom uppmärksammar FI den bristfälliga informationen kring olika investeringsalternativ. Konsumenter lockas att spara i allt för riskfyllda, komplexa och dyra finansiella produkter. Det menar Finansinspektionen i sin senaste rapport.

Ny Konsumentskyddsrapport 2020

FinansinspektionenNyligen släppte Finansinspektionen sin Konsumentskyddsrapport för 2020. Två områden lyfts fram som extra prioriterade:

  • Det behövs utförligare kreditprövningar.
  • Konsumenter behöver tydligare information om investeringsalternativ

Det finns ett gemensamt utgångsläge för de bägge områdena. Konsumenter har generellt sett antingen lågt intresse eller då

lig kunskap om lån och finansiella tjänster – eller både och.

Bloggen Kronorna tar en titt på dessa två punkter i Finansinspektionens rapport.

Utförligare kreditprövningar

Det är kanske ingen nyhet att antalet konsumtionslån ökar. I slutet av 2019 var ökningen 8,3 procent på årsbasis. Det är en osund trend som tilltagit under en längre tid.

Kanske har du märkt att antalet erbjudanden i handeln om att ”köpa först, betala sedan” ökat? Det har i varje fall Finansinspektionen noterat. En annan trend är att fakturaköp numera ofta innehåller ett erbjudande om att betala beloppet på avbetalning.

Hög skuldsättning är problematiskt. Det handlar om mycket mer än bara en sämre kreditvärdighet och ett lägre UC score. Överkonsumtion leder ofta till betalningsproblem. När ekonomin går bra ångar maskineriet på ganska fint. Skulle vi råka ut för en djupare lågkonjunktur kan vi räkna med att den höga skuldsättningsgraden leder till bekymmer. Många kommer få betalningsproblem.

Lösningen? För att motverka en skenande skuldsättning och tilltagande mängd betalningsproblem föreslår Finansinspektionen en strängare kreditprövning. Görs kreditprövningen på rätt sätt minskar risken att personer som inte borde låna mer beviljas nya lån.

Problemet idag är att det stora antalet banker och kreditinstitut har olika rutiner för kreditupplysningar. Det är inte bara kreditupplysningsföretagens skala för kreditvärdighet som varierar. Vissa kreditgivare har automatiserade system medan andra gör mer manuella bedömningar. Ofta är uppgifterna som ligger till grund för beslutet inte ens aktuella längre. Inkomstuppgifterna i kreditupplysningen kan nämligen vara över ett år gamla.

Hur stort lånet är, typ av lån och hur ansökan görs kan påverka vilken information som långivaren väljer att samla in. Här finns alltså en risk för att personer som inte borde få mer lån ändå kan låna mer. Ironiskt nog är det ofta personer med ekonomiska problem som ansöker om små lån. Kreditkontrollen för dessa är ofta sämre med motiveringen att det bara är små ”oskyldiga” lån det handlar om.

En springande punkt är att kreditupplysningar inte innehåller information om personens samtliga lån. Det finns flera kreditupplysningsföretag och de samkör inte sina register. Därför får en kreditgivare sällan en heltäckande bild av vilken skuld som den som ansöker om ett lån har. Här föreslår FI att regeringen tillsätter en utredning om att skapa ett system som gör att kreditgivare kan få en total bild över konsumenters skuldsättning.

Bättre information om investeringsalternativ

Finansinspektionens andra prioriterade område rör privatpersoners sparande och investeringar.

FI har konstaterat att svenska konsumenter har begränsad kunskap om sparande, investeringar och olika sparprodukter. Hela 29 procent av befolkningen förstår inte grundläggande finansiell information, enligt FI. Ändå är den finansiella förmågan hög här jämfört med i många andra länder.

Finansinspektionen noterar att konsumenter har ett informationsunderläge gentemot de företag som erbjuder finansiella produkter och tjänster. I det rådande lågränteklimatet lockas allt fler att nappa på erbjudanden om högavkastande finansiella produkter. På senare tid har även sparande i företagsobligationer ökat, enligt FI.

Denna typ av sparande är förknippat med en hög risk som många inte känner till. Dessutom saknar många småsparare insikt om förväntad avkastning och vad de långsiktiga konsekvenserna av dyra avgifter blir.

Det händer ofta att värdepappersinstitut och försäkringsbolag rekommenderar produkter som ger dem höga provisioner. Allt för komplexa och dyra produkter marknadsförs till konsumenter som inte har nytta av sådana produkter. Rådgivare tipsar sparare om fonder från det egna bolaget. Och så vidare.

En annan sak som FI uppmärksammar är att fondsparare inte får tillräckligt med information om de specifika likviditetsrisker som en viss fond har. Vid stora utflöden kan det vara svårt eller omöjligt att få loss sina pengar.

Kontentan i Finansinspektionens kritik av hur sparprodukter utformas och marknadsförs är att det verkliga behovet hos konsumenten allt för sällan sätts i centrum.

Kronorna tycker till

Bloggen Kronorna anser att Finansinspektionen har en poäng.

Att en kreditprövning måste göras i samband med att ett nytt lån tas eller en kredit tecknas är sunt. Men de fristående kreditupplysningslagen saknar möjlighet till full insikt i konsumenternas skuldsättning.

Självklart måste det finnas ett sätt att få en samlad bild över konsumentens ekonomi. Annars kan risken inte bedömas. För företag är det annorlunda tack vare tillgång till redovisning.

Det återstår att se hur det kan se ut i praktiken. Ett statligt kreditupplysningsföretag är knappast lösningen. Kreditupplysningsbolagen skulle säkert inte heller gilla en samkörning av register men det kan vara en lösning.

När det gäller sparande och investeringar håller vi med om att konsumenter allt för ofta blir offer för olika säljkampanjer. Mottot KISS – Keep It Simple, Stupid – är något som varje småsparare borde fundera på en stund innan man kastar sig över komplexa sparprodukter och svindyra fonder med flera procent i förvaltningsavgift.

De flesta skulle tjäna på att satsa sina sparpengar i 2-3 indexfonder och låta tiden göra sitt. Men där finns så klart inte så mycket pengar för banker och fondbolag att tjäna.

Källa: Konsumentskyddsrapport 2020.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *