Robotrådgivare gjorde sitt intåg på den svenska marknaden för några år sedan. Sedan dess har allt fler får upp ögonen för fondrobotar som Lysa, Opti, Fundler, BetterWealth, Avanza Auto och Nordnet Robosave. I USA har de funnits sedan 2008 då tjänsten Betterment kom.
Principen är densamma: Det är ett billigt, enkelt och mer eller mindre automatiskt sparande till en lägre risk. Med termer som ”robot”, ”artificiell intelligens” och ”algoritm” låter robotrådgivare onekligen som en färsk fläkt från framtiden.
Vad är robotrådgivare?
En robotrådgivare är en slags automatiserad investeringsrådgivning som använder algoritmer för att allokera kapitalet. På engelska kallas robotrådgivare för robo-advisor.
Jämfört med de flesta småsparare, men ibland även bankernas rådgivare och fondförvaltare, riskerar aldrig en robotrådgivare att fatta beslut baserat på känsla. Algoritmen bestämmer vad som ska köpas och säljas och när affärerna ska göras.
I de flesta fall fungerar en robotrådgivare ungefär så här:
- Svara på frågor: Du får svara på ett antal frågor om ditt sparande, din ekonomi och livssituation.
- Acceptera förslaget: Utifrån dina svar föreslår robotrådgivaren risken på ditt sparande. Acceptera eller justera som du vill.
- Automatiskt månadssparande: Lägg in ett automatiskt månadssparande så slipper du föra över pengar till ditt ISK hos robotrådgivaren.
- Allokering: Roboten allokerar dina sparpengar enligt vald risknivå.
- Ombalansering: Med jämna mellanrum balanserar rådgivaren om dina innehav så att fördelningen återställs. Därmed förskjuts inte risknivån om ett innehav växer snabbare än övriga.
Fondrobotar
Den vanligaste typen av robotrådgivare är fondrobotar. Denna investeringstjänst hjälper dig att spara i en välbalanserad fondportfölj med aktiefonder och räntefonder.
Här brukar det finnas en globalfond, en Europafond, en Sverigefond och tillväxtmarknader. Det kan finnas en variation över små och stora bolag. Räntefonderna har ofta visst fokus på Sverige, men det varierar. Vissa fondrobotar tar även in råvaror i portföljen.
Exempel på fondrobotar är Lysa fondrobot, Opti, Fundler och Better Wealth. Läs hur en fondrobot fungerar på Fondrobotar.se.
Aktierobotar
En annan typ av robotrådgivare är aktierobot. De fungerar ungefär som fondrobotar men istället för att investera i fonder förvaltar roboten en portfölj med aktier i. Sigmastocks är nog det enda exemplet på den typen av aktierobot i Sverige idag.
En släkting är börsroboten, t.ex. Autotrader från Autostock som går att använda hos Nordnet. Eller de professionella börsrobotarna som stora mäklare använder för att handla på finansmarknaderna. Dessa kan använda avancerade algoritmer och AI för att fatta beslut men de är inte några robotrådgivare. En robotrådgivare är gjord med ”vanligt folk” som målgrupp och med fokus på att det ska vara enkelt.
Sparrobotar
Sparrobot används ibland synonymt med fondrobot. Med lite god vilja kan kanske även verktyg som hjälper dig att spara mer pengar regelbundet få plats här. Vi kan tänka oss spara-pengar-appar – med eller utan betalkort – som Dreams, Nowo och P.F.C. Exempel på sparfunktion är att pengar automatiskt sparas undan varje gång du köper något. Att kalla dessa fintech-tjänster för robotrådgivare känns dock en aning långsökt.
Investera utan känslor
I grund och botten är de flesta robotrådgivare ganska enkla maskiner. Det handlar till stor del om två saker: allokering och rebalansering.
Ändå är det just den enkelheten som gör dem så kraftfulla. Robotarna krånglar inte till det i onödan så som vi människor ofta gör. Men visst finns det exempel på när AI faktiskt används också!
Robotar – till skillnad från oss människor – saknar känslor. Det är en bra egenskap när det kommer till investeringar. Det är när vi låter våra känslor ta över som vi utsätter vårt sparande för stora risker.
Ibland dras vi med i hysterin och satsar mer och mer på hypade aktier på en övervärderad börs och med för lite diversifiering.
Andra gånger slänger vi oss över säljknappen och säljer i panik när börsen skakar.
En robotrådgivare däremot navigerar lugnt genom ur och skur, börsbubblor, finanskriser och börsturbulens. Utan att blinka allokerar den ditt kapital efter bästa kända praxis.
En algoritm avgör vad som ska köpas och när
Algoritmen är kärnan i robotrådgivaren. Vad är en algoritm? Det är helt enkelt en bit kod med instruktioner om hur roboten ska agera. Ja, roboten är i grund och botten ett datorprogram.
Är det dags att köpa mer aktiefonder eller räntefonder? Ska vi öka mängden tillväxtmarknader? Kanske sälja av lite av råvarorna? Ska portföljen ombalanseras? Roboten har svaret. Exakt hur fördelningen blir beror på vilken risk du vill ha i sparandet.
Vissa robotrådgivartjänster har testat algoritmen med olika former av backtesting och andra tester för att se hur robust den är.
Modern portföljteori
Bakom varje robotrådgivares algoritm finns forskning om finansiell teori.
Många företag skryter med att de använder finansiell teori som belönats med Nobelpriset. Det som avses är Harry Markowitz som 1990 fick Nobelpriset i ekonomi för sin forskning om modern portföljteori (MPT – Modern Portfolio Theory).
Förenklat kan man säga att MPT handlar om hur rationella investerare diversifierar sina innehav. Vidare antar MPT att du som investerare vill ha så låg risk som möjligt till en given avkastning. Eller omvänt: Så hög avkastning som möjligt till en given risk. Risken mäts som standardavvikelsen i investeringarna. Ska du ta högre risk måste den förväntade avkastningen också vara högre för att det ska vara värt det.
Använder robotrådgivare artificiell intelligens?
Så till frågan som många undrar över: Använder verkligen robotrådgivare artificiell intelligens?
En allmänt vedertagen definition på artificiell intelligens (AI) är när en maskin uppfattar sin omgivning och vidtar åtgärder för att maximera chanserna att uppnå sina mål. Ungefär så definieras AI hos Poole, Mackworth & Goebel (1998), Russell & Norvig (2003), Legg, Shane; Hutter, Marcus (2007) och Nilsson, Nils (1998).
Enligt den definitionen kan vi gott säga att – ja, robotrådgivare använder artificiell intelligens. I de allra flesta fall är det dock på en mycket basal nivå. Att inhämta information om värdet på olika innehav och sätta det i förhållande till den risk som du vill ta är ingen särskilt svår uppgift för en dator.
Det finns undantag. BetterWealth har ett mer definierat AI i sitt system. De skiljer sig från övriga robotrådgivare genom att fokusera på marknadsrisken snarare än tillgångsfördelningen. Det innebär bland annat att hämta in och analysera mängder med marknadsdata varje dag.
Robotrådgivare vs kapitalförvaltare
Varför använda robotar och artificiell intelligens? Kan vi istället inte bara anlita en kapitalförvaltare med vettig nivå av mänsklig intelligens?
Jo, visst kan vi låta en professionell kapitalförvaltare göra jobbet. Till saken hör att det är få, om ens några, kapitalförvaltare som kan mäta sig med robotrådgivarnas priser som ibland är så låga som 0,30 procent. Vi pratar då total kostnad, inklusive fondavgifter och transaktionskostnader. Det är mycket sällan en robotrådgivare kostar totalt mer än 1 procent per år.
Mänskliga kapitalförvaltare däremot vill ofta ha en ersättning på runt 1 procent eller mer. Det är en ganska vanlig nivå inom finansbranschen. Ovanpå det får du lägga priset för fondavgifter och / eller transaktionskostnader (courtage).
Det är rimligt att anta att mycket få kapitalförvaltare kommer att lyckas slå robotrådgivare i det långa loppet om vi räknar med avgifterna.
En annan aspekt är att kapitalförvaltare ofta kräver att du har ett ganska stort kapital att investera. Har du en stor förmögenhet att investera kan det vara ett alternativ. För de flesta småsparare är det dock uteslutet. Med robotrådgivarna går det däremot att komma igång med mycket små medel. Ibland krävs inte mer än någon hundralapp!
Det robotrådgivarna inte klarar av är att hjälpa dig att förvalta mer komplexa tillgångar. Äger du fastigheter, konst, veteranbilar och guld kommer en robotrådgivare inte att kunna svara på hur du ska förvalta dina tillgångar. I varje fall inte idag. Det kanske blir en uppgift för morgondagens AI-rådgivare!
Sammanfattning
Robotrådgivare som exempelvis fondrobotar och aktierobotar är bra för att automatisera ditt sparande. Med hjälp av modern portföljteori och en automatisk algoritm förvaltar dessa robotar ditt kapital på ett balanserat sätt till en given risk. Du slipper riskera att dina egna känslor förstör för dina investeringar.
Det finns robotrådgivare med AI, exempelvis för att bedöma marknadsrisken, men dessa hör till undantagen. De flesta rådgivare är ganska enkla program. Deras främsta uppgift är att allokera dina pengar automatiskt till en låg avgift och med hänsyn till din riskvilja.
Visst skulle vi kunna kalla det för artificiell intelligens, men det handlar snarare om välprogrammerade algoritmer som sköter din portfölj. Det är människor som skrivit själva algoritmen. Roboten uppdaterar knappast själv sin kod.
Ändå är det just den enkelheten som är det fina med robotrådgivare. Småsparare men även många investerare krånglar till det onödigt mycket. Vi låter känslor styra – medvetet eller omedvetet.
Med enkla regler för hur våra sparpengar ska allokeras kan vi få en god avkastning till en begränsad risk tack vare fondrobotar, aktierobotar och andra robotrådgivare.